6-7 feb.
Vi var endast sju personer som samlades pa Arlanda, en timme forsenade for vi ivag. med Ethiopian Airways via Rom, Addis Abeba, Harare och 18 timmar senare landade vi i Lusaka, Zambia.
Campingen ok, dusch och toa sadar. Far sakerehets skull tar man med sig toapapper till toan. Att den dessutom skulle skulle efter varje besokare ar en bonus.
8-9 feb. Ca 27 g, sol och moln.
In till Lusaka for nagra timmar i stan. Hann med tva moderna kopcenter som gor att man undrar och ifragasatter bilden av Afrika. En mycket lokal marknad hann ocksa avverkas och dar var det Afrika jag forestallt mig. Kvinnor med korgar pa huvudet och barn pa ryggen, man som roker, tvattar bilar och hanger. Och overallt efter vagarna gar folk omkring. Jag har annu inte listat ut var de ar pa vag.
Efter en kort aktur kom vi till en trevlig camping med en liten pool. Alla som varit pa resande fot anda fran Kenya jublade.
Dags att fa sova pa taket, man lagger sig helt enkelt dar det ar ledigt. En gammal Scaniabuss fran Sverige ar ganska hog. Efter lite pyssel med lakan, sovsack och ficklampa sa lyckades vi badda ner oss aven natt nummer tva. Tur jag kopte lakan for 19 kr pa IKEA, sa holl jag fukten fran madrassen pa ratt sida sovsacken. Natten gick inget bra. En gatlampa los upp oss fint i natten (varfor hade jag inte med min ogonlapp?) och bilen bredvid hade disco till 01.00. Straxt efter det blev tyst pa den kom zebrorna och halsade pa och tuggade gras nedafor bussen (det hors bra nar de tuggar) varpa hunden bestmde sig for att nu fick det vara nog och skallde pa zebrorna. De brydde sig inte. Jag fros i alla fall inte.
Tidig avgang for fard mot Victoriafallen pa gransen mellan Zambia och Zimbabwe. Vi skulle vara vid gransen 13.00. 13.00 hade vi fortfarande 1.5 h kvar sa det blev stop pa vagen i ingenstans for gemensam lunch. Tur att de ar sa rutinerade att den var nastan forberedd. Pastasalla i 30 g smakar faktiskt ganska bra.
Till slut kom vi fram bade till gransen och in i Zimbabwe. En glimt av fallen fick vi nar vi akte over bron. Fantastiskt. Det ar ifran bron alla galningar ska hoppa bungy jump, swing (som bungy fast med fotterna forst och sa far man gunga lite i ravinen innan de hissar upp en igen) eller slide over ravinen.
Sov pa taket igen, mycket behagligt, ingen fukt utan bara varmt och skont.
10 feb.
Marianne har overtalat mig till att hoppa tandem swing med henne. Det ar 111 meter hogt. Det ar hogt. Jag lovade allvarligt att overvaga det. Men forst skulle hon hoppa bungy, och det gjorde hon. Sedan var det bara att kora pa! Sa vi bytte om, jag blev riktigt radd (dodsskrack) nar vi klev ut pa rampen. Och sedan, 3, 2, 1 and swing! Dodsskri, fritt fall i 4 sekunder (det kandes mycket langre kan jag lova) och sedan en himla massa gungande en sisadar 90 meter langre ner senare, var jag lycklig. Nu har jag gjort det en gang, kommer nog aldrig gora om det.
Ska forsoka lagga upp lite bilden och en film.
Pa eftermiddagen blev det en helokoptertur over fallen och jag blev sa overvaldigad av allt det vackra och mitt hopp, att jag faktiskt fallde en tar av lycka dar uppe over fallen.
WOW! Vad häftig det låter! Men varför hade du inte med ögonlappen... ;-) KRAM
SvaraRaderaCoolt, men du är mycket modigare än mig. Jag skulle ALDRIG ha hoppat. Tårar av lycka är bra ;-)
SvaraRaderaHärligt Anna att du är på väg!
SvaraRaderaJag är med dig i tankarna och vet ju precis hur du har det :D
Melodifestivalen i full gång här, det har snöat massor och vi har minus tio nu lördag kväll.
Ser fram emot att hör mer från dig!!!
Tok. Du behöver en riskkoordinator! /Martin
SvaraRadera