Party party, skenande elefanter, Victoriafallen och traningsvarken from hell

11-14 februari
Klart man ska ut pa aventyr nu nar man anda ar i Afrika. Lika bra att borja med forsranning nerfor Zambezifloden (skala 5 pa vad jag nu lart mig, en 5-gradig skala). Pga for hoga vattenfloden fick vi en kortare tur. Det ar jag glad for idag. Forst fick vi veta att det finns krokodiler dar (klart det gor, men i just dessa forsar?) sedan fick vi veta att det inte hant nat pa 21 ar. Nagonstans dar blev jag lite angslig. Sedan klattring 220 m ner med paddel, flyvast o hjalm i hogsta hugg. Det kandes i mina lar som inte rort pa sig pa 2 ar. I baten, vifta lite med paddeln och ivag. Nu kom de STORA FORSARNA och jag blev anslig pa allvar. Dessutom var det superjobbigt. Nu kandes det aven i armarna. Hur skulle detta ga egentligen? 3 av 5 batar valte, inte vi sa vi fick paddla runt for livet och fiska upp folk som bokstavligen flog fram i vattnet. Nar vi plockat upp 3 pers hade jag nastan mjolksyra i armarna. Men jag bet ihop och vi kom tills slut fram till slutet. Da va det bara att klattra 220 meter rakt upp. Det satt langt in, men tills slut, till slut kom jag upp.

Fick rulla ur bussen nasta dag, mina lar vagrade att boja sig. Hmmm, kanske borde strechat mera...anyway, nu var det dags att ga med lejon. Walk witt lions. Askul. Skitfrant. Jag ar en lycklig manniska! 

Kvallen avslutades med en sunset crusise. Vi sag flodhastar, konstiga djur det dar egentligen, och en krokodil som simmade bredvid baten. Gratis sprit (eller: 50 USD, drick sa mycket du vill, fast du maste halla hart i glaset ditt for det fanns bara ett per person).

Ny dag, nya mojligheter. Dags for promenaden til sjalva fallen. 30 USD i intrade, den dar Mogabe skrattar hela vagen till banken. Det finns inget annat att beskriva Victoriafallen an att aka hit. Det ar sa fantastikst sa jag saknar ord.

Ny dag igen, sista dagen innan vi packar oss vidare for avresan mot Botswana. Pa campingen hor vi fallen i bakgrundnen som danar. Mysigt. Och angloken som tutar. Valdigt mycket tutande helt plotligt, sen en massa brolande fran elefanter. Frant tyckte vi, de ar precis utanfor staketet, tur att det finns ett sadant sa vi ocksa. Oj oj, stackars naiva svenskar. Sen brakade det till, folk skrek, vi sprang, elefanterna skenade genom staketet och rakt emot oss och bussarna.Alla var supernsnabba upp pa taket. Sedan mer trumpedande, och elefanterna bytte riktning genom en annan del av staketet igen. Pjuh! En upplevelse jag inte vill vara med om igen. Efterat har vi insett att elefanterna blev stressade av att vara mellan campingen och sparet...

Efter en lang bussdag och flera kontroller for mul -och klovsjukan i Botswana, hot om att de ska ga igenom vart bagage vid varje kontroll (klarade oss pga var rutinerade reseledare, mutor?) ar vi nu framme och pa vag mot nya aventyr.

Pa aterseende.